Konstgrafikern Maija Albrechts svartvita och grĂ„tonade verk utgĂ„r frĂ„n det som finns helt nĂ€ra. HonâŻavbildar naturen genom att iaktta detaljerna i den ochâŻpĂ„visar att mĂ€nniskan Ă€r en del av naturen. Men med finnsâŻen kĂ€nsla av nĂ„got oidentifierbart och hemlighetsfullt:âŻdet undermedvetnas förhĂ„llande till verklig uppfattning av omgivningen.âŻNĂ€r man lyckas se det betydelsefulla i det som Ă€r nĂ€ra, förenas man pĂ„ ett besynnerligt sĂ€tt ocksĂ„ med det som Ă€r lĂ„ngt borta, med det universella. VĂ€xter och fĂ„glar Ă€r ofta Ă„terkommande i Albrechts bildvĂ€rld. LikasĂ„ ögon i olika skepnader: genom blicken blir bilden levande. FĂ„geln Ă€ter bĂ€r, hĂ€rstammande frĂ„n liljekonvaljens blomster. Liljekonvaljen föds pĂ„ vĂ„ren, blommar vackert kring midsommar, dör och blir sedan till giftiga bĂ€r. I allt detta Ă„terspeglas döden som stĂ€ndigt nĂ€rvarande, samt hur vi befinner oss i ett kretslopp, i en Ă„terkommande rytm. Samt en tanke om alla motstridigheter i livet: den stĂ€ndiga dödsnĂ€rvaron, men ocksĂ„ en livfull lekfullhet.⯠Maija Albrecht (f. 1967 i Ă bo) bor och arbetar i IngĂ„. Hon har studerat vid Bildkonstakademin och stĂ€llt ut bĂ„de i Finland och utomlands. Albrecht har undervisat i konstgrafik vid Bildkonstakademin Ă„ren 2004â2014. Hennes frĂ€msta uttrycksmedel Ă€r torrnĂ„lsgravyr pĂ„ flortunt, japanskt gambi papper. Albrecht⯠tecknar sina bilder direkt i kopparplĂ„t. Camilla…
Konstgrafikern Maija Albrechts svartvita och grĂ„tonade verk utgĂ„r frĂ„n det som finns helt nĂ€ra. HonâŻavbildar naturen genom att iaktta detaljerna i den ochâŻpĂ„visar att mĂ€nniskan Ă€r en del av naturen. Men med finnsâŻen kĂ€nsla av nĂ„got oidentifierbart och hemlighetsfullt:âŻdet undermedvetnas förhĂ„llande till verklig uppfattning av omgivningen.âŻNĂ€r man lyckas se det betydelsefulla i det som Ă€r nĂ€ra, förenas man pĂ„ ett besynnerligt sĂ€tt ocksĂ„ med det som Ă€r lĂ„ngt borta, med det universella. VĂ€xter och fĂ„glar Ă€r ofta Ă„terkommande i Albrechts bildvĂ€rld. LikasĂ„ ögon i olika skepnader: genom blicken blir bilden levande. FĂ„geln Ă€ter bĂ€r, hĂ€rstammande frĂ„n liljekonvaljens blomster. Liljekonvaljen föds pĂ„ vĂ„ren, blommar vackert kring midsommar, dör och blir sedan till giftiga bĂ€r. I allt detta Ă„terspeglas döden som stĂ€ndigt nĂ€rvarande, samt hur vi befinner oss i ett kretslopp, i en Ă„terkommande rytm. Samt en tanke om alla motstridigheter i livet: den stĂ€ndiga dödsnĂ€rvaron, men ocksĂ„ en livfull lekfullhet.⯠Maija Albrecht (f. 1967 i Ă bo) bor och arbetar i IngĂ„. Hon har studerat vid Bildkonstakademin och stĂ€llt ut bĂ„de i Finland och utomlands. Albrecht har undervisat i konstgrafik vid Bildkonstakademin Ă„ren 2004â2014. Hennes frĂ€msta uttrycksmedel Ă€r torrnĂ„lsgravyr pĂ„ flortunt, japanskt gambi papper. Albrecht⯠tecknar sina bilder direkt i kopparplĂ„t. Camilla…
Konstgrafikern Maija Albrechts svartvita och grĂ„tonade verk utgĂ„r frĂ„n det som finns helt nĂ€ra. HonâŻavbildar naturen genom att iaktta detaljerna i den ochâŻpĂ„visar att mĂ€nniskan Ă€r en del av naturen. Men med finnsâŻen kĂ€nsla av nĂ„got oidentifierbart och hemlighetsfullt:âŻdet undermedvetnas förhĂ„llande till verklig uppfattning av omgivningen.âŻNĂ€r man lyckas se det betydelsefulla i det som Ă€r nĂ€ra, förenas man pĂ„ ett besynnerligt sĂ€tt ocksĂ„ med det som Ă€r lĂ„ngt borta, med det universella. VĂ€xter och fĂ„glar Ă€r ofta Ă„terkommande i Albrechts bildvĂ€rld. LikasĂ„ ögon i olika skepnader: genom blicken blir bilden levande. FĂ„geln Ă€ter bĂ€r, hĂ€rstammande frĂ„n liljekonvaljens blomster. Liljekonvaljen föds pĂ„ vĂ„ren, blommar vackert kring midsommar, dör och blir sedan till giftiga bĂ€r. I allt detta Ă„terspeglas döden som stĂ€ndigt nĂ€rvarande, samt hur vi befinner oss i ett kretslopp, i en Ă„terkommande rytm. Samt en tanke om alla motstridigheter i livet: den stĂ€ndiga dödsnĂ€rvaron, men ocksĂ„ en livfull lekfullhet.⯠Maija Albrecht (f. 1967 i Ă bo) bor och arbetar i IngĂ„. Hon har studerat vid Bildkonstakademin och stĂ€llt ut bĂ„de i Finland och utomlands. Albrecht har undervisat i konstgrafik vid Bildkonstakademin Ă„ren 2004â2014. Hennes frĂ€msta uttrycksmedel Ă€r torrnĂ„lsgravyr pĂ„ flortunt, japanskt gambi papper. Albrecht⯠tecknar sina bilder direkt i kopparplĂ„t. Camilla…
De till synes neutrala och sakliga materialen fÄr en plötslig ny betydelse nÀr vi via titeln förstÄr att den gemensamma nÀmnaren Àr protesen. Materialen kan utgöra en del av vÄra kroppar och ge oss en ny identitet. I vilken utstrÀckning Àr ett knÀ av titan en del av den jag Àr? Tanken svindlar inför möjligheten till utbytbara reservdelar och konfrontationen med jagets innersta vÀsen. Felicia Honkasalo (f. 1986), Akuliina Niemi (f. 1987) och Sinna Virtanen (f. 1987) utgör konstnÀrskollektivet Honkasalo-Niemi-Virtanen. De anvÀnder sig av grÀnsöverskridande undersökningar frÄn olika omrÄden: konst, vetenskap, historia, teori och skapar mÄngfacetterade verk i grÀnslandet mellan konst, musik och teater.
De till synes neutrala och sakliga materialen fÄr en plötslig ny betydelse nÀr vi via titeln förstÄr att den gemensamma nÀmnaren Àr protesen. Materialen kan utgöra en del av vÄra kroppar och ge oss en ny identitet. I vilken utstrÀckning Àr ett knÀ av titan en del av den jag Àr? Tanken svindlar inför möjligheten till utbytbara reservdelar och konfrontationen med jagets innersta vÀsen. Felicia Honkasalo (f. 1986), Akuliina Niemi (f. 1987) och Sinna Virtanen (f. 1987) utgör konstnÀrskollektivet Honkasalo-Niemi-Virtanen. De anvÀnder sig av grÀnsöverskridande undersökningar frÄn olika omrÄden: konst, vetenskap, historia, teori och skapar mÄngfacetterade verk i grÀnslandet mellan konst, musik och teater.
De till synes neutrala och sakliga materialen fÄr en plötslig ny betydelse nÀr vi via titeln förstÄr att den gemensamma nÀmnaren Àr protesen. Materialen kan utgöra en del av vÄra kroppar och ge oss en ny identitet. I vilken utstrÀckning Àr ett knÀ av titan en del av den jag Àr? Tanken svindlar inför möjligheten till utbytbara reservdelar och konfrontationen med jagets innersta vÀsen. Felicia Honkasalo (f. 1986), Akuliina Niemi (f. 1987) och Sinna Virtanen (f. 1987) utgör konstnÀrskollektivet Honkasalo-Niemi-Virtanen. De anvÀnder sig av grÀnsöverskridande undersökningar frÄn olika omrÄden: konst, vetenskap, historia, teori och skapar mÄngfacetterade verk i grÀnslandet mellan konst, musik och teater.
Alla lager av minnen, virvlande fester och dagliga promenader. Varje lapp har sin nyans som pÄminner om allt det roliga, och allt det sorgliga. Kjolen finns inte som helhet lÀngre, men berÀttar ÀndÄ en ihopsatt historia för oss. Bara vi har tid att stÄ kvar en stund och lyssna. Med ögonen. Eva Lamppu Àr utbildad vid Fria konstskolan och Bildkonstakademin (MFA 2020). Hon har haft soloutstÀllningar och deltagit i grupputstÀllningar företrÀdesvis i Helsingfors. Hon finns i finlÀndska konstsamlingar bl.a Pro Artibus, Finska konstföreningen och Antti ja Kirsti Parkkisen sÀÀtiö.
Religionen lösgörs frÄn naturen, inte tvÀrt om
Ylva HollĂ€nders konst prĂ€glas av en estetisk lĂ€ttsamhet och humor, men under ytan döljer sig ofta djupare filosofiska frĂ„gor. Detta syns tydligt i Religionen lösgörs frĂ„n naturen, inte tvĂ€rtom; ett verk inspirerat av rokokokonsten och upplysningslĂ€ran. Verket stĂ€lldes första gĂ„ngen ut i samband med grupputstĂ€llningen Salon de Porveaux i BorgĂ„ Konsthall 2016. I Religionen lösgörs frĂ„n naturen, inte tvĂ€rtom presenterar HollĂ€nder en Ă€nglafigurin omgiven av svampar staplade pĂ„ varandra. Figurinen har HollĂ€nder skaffat frĂ„n en loppmarknad och gett en ny kontext med hjĂ€lp av svamparna hon skulpterat i porslinslera. AnvĂ€ndningen av porslinet Ă€r tidstypiskt för rokokon. Under denna period populariserades porslinsfigurer som prydnadsföremĂ„l i Europas kungahus. Denna höga status som porslinet hade under rokokon, stĂ€lls i kontrast till den nutida kitschiga loppmarknadsfigurinen, och HollĂ€nders verk blir dĂ€rmed nĂ„got av en pĂ„minnelse om porslinets historia. Motivet och titeln pĂ„ verket kan ses som en kommentar pĂ„ konflikten mellan det religiösa och det vetenskapliga under den filosofiska upplysningstiden som sammanföll med rokokon. I HollĂ€nders verk lĂ„ter hon dock det religiösa och det vetenskapliga existera i harmoni med varandra snarare Ă€n att lĂ€gga dem emot varandra. Denna harmoni och symbios framkommer genom de mjuka pastelltoner som syns i bĂ„de Ă€ngeln och svamparna. Ylva…
"NÀr jag mÄlade SnÀcklyssnaren sÄ tÀnkte jag pÄ figuren i mÄlningen som en karaktÀr som ligger i ett emotionellt mellantillstÄnd. Hen Àr bakfull och försjunken i introspektion, hens hud Àr klibbig av kvalmighet och gÄrdagens festande och hen lyssnar pÄ bruset av sin cirkulerande blod genom snÀckan. Darkthrone -skjortan Àr en detalj som spelar pÄ bruset som karaktÀren lyssnar pÄ (dÄ black metal ofta sÀgs lÄta som brus). VÀxtligheten bakom figuren Àr en tolkning av den medeltida millefleur -stilen och innehÄller samtidigt ett löfte om frÀschare dagar." Joel Slotte, konstnÀr Joel Slotte (f. 1987 Karleby) Àr en bildkonstnÀr som bor och arbetar i Helsingfors. Han studerade först i Nordiska konstskolan 2007-2009 och sedan i Bildkonstakademin. DÀrifrÄn utexaminerades han Är 2016. Slotte Àr en mÄngsidig konstnÀr som mÄlar, tecknar och gör keramik. Hans verk finns bland annat i Kiasmas, Pro Artibus och HAM:s samlingar. Joel Slotte valdes till à rets unga konstnÀr 2021.
BildkonstnĂ€r Ida Koitilas installation Kunskapens kĂ€lla (Pool & Pipelines) i Vasa Ăvningsskola Kunskapens kĂ€lla (Pool) Ă€r en installation som finns i lĂ„g- och högstadiets trapphus. Verket avtĂ€cktes den 6 november 2019. I Kunskapens kĂ€lla möts olika material som till exempel harts, snĂ€ckor, kakel, pansarglas, ljus och trĂ€. Installationen ser olika ut pĂ„ olika avstĂ„nd. Dessutom varierar belysningen som finns inuti verket. NĂ€r det gjutna hartset och snĂ€ckorna betraktas pĂ„ nĂ€ra hĂ„ll gĂ„r tankarna till havet, men frĂ„n trapphusets övre vĂ„ningar ser de ut som en stjĂ€rnhimmel. I början av 2020 vĂ€xte konstverket och blev komplett, dĂ„ ytterligare nĂ„gra delar, Pipelines, i harts och metall blev klara och installerades i skolhuset. I Ida Koitilas produktion möter organiska och handgjorda material en konceptuell betydelsenivĂ„ och industriella material. KonstnĂ€ren har lĂ€nge varit intresserad av arkeologi, science fiction och hur olika typer av material samt det personliga och universella möts. Koitilas verk har förmĂ„gan att skapa ett mĂ„ngsidigt nĂ€tverk av berĂ€ttelser, som betraktaren i sin tur kan tillföra egna betydelser. Koitilas verk Ă€r alltid fysiskt och materiellt pĂ„tagliga, men ger Ă€ndĂ„ upphov till stora metafysiska och upplevelsebaserade kĂ€nslor och tankar. Betraktaren erbjuds möjligheten att röra sig mellan olika tider och platser samtidigt. Ida Koitila…
âJag mĂ„lar och reflekterar vad mĂ„lningen Ă€r och betyder i sig och i förhĂ„llandet till betraktaren. Ljuset Ă€r hela tiden i fokus. Glaset i sig Ă€r osynligt, det Ă€r ljuset eller reflektionen som gör det synligt. Rött pĂ„ grönt Ă€r en liten lek med komplementfĂ€rger; -Ă€r ljuset rött betonas det gröna i omgivningen och vice versa.â (Susanne Gottberg, konstnĂ€r) I sin mĂ„lning fĂ„ngar Gottberg det enskilda ögonblicket genom att med precision avbilda hur ljuset reflekteras i glaset. Ăven om det Ă€r glaset som Ă€r motivet sĂ„ Ă€r det ljuset som fĂ€rgar och ger liv i mĂ„lningen. Gottberg fĂ„ngar ögonblicket genom att fĂ„nga ljuset. Detta kontrasteras med det faktum att Gottberg anvĂ€nt sig av en tidskrĂ€vande metod som oljemĂ„lning för att avbilda ljuset. Gottberg fĂ„r oss att uppskatta bĂ„de stillheten och spĂ€nningen i det enskilda ögonblicket. "Rött pĂ„ grönt" har Ă€ven ett motsatspar, "Grönt pĂ„ rött", som Ă„terfinns i samma byggnad (G27). Susanne Gottberg föddes 1964 i EkenĂ€s. 1989 utexaminerades hon frĂ„n Bildkonstakademin, och har sedan dess varit verksam som bildkonstnĂ€r. Hon utsĂ„gs till Ă rets unga konstnĂ€r 1994. (Ellenore WentjĂ€rvi, konststruderande)
I det hĂ€r bilden har jag avbildat tre skĂ€rgĂ„rdsvĂ€xter pĂ„ Ă land: Kattfot(Antennaria dioica (L.), BlodnĂ€va (Geranium sanguineum L.) och Strandglim (Silene uniflora). Bilden har jag tecknat och mĂ„lat pĂ„ en kalksten, som sedan har tryckt till tryckpapper= stenlitografi. Sedan har jag arbetat vidare med akvarell, kombinerat med etsning och sömnad. AkvarellfĂ€rger har jag tillverkat sjĂ€lv frĂ„n jordmĂ„n frĂ„n olika lĂ€nder, sĂ„ fĂ€rgen bĂ€r pĂ„ en egen historia med sig. I det hĂ€r bilden har jag Ă€ven anvĂ€nt fĂ€rgpigment frĂ„n Ă land: âRaw Hammarlandâ och âBurnt Hammarlandâ. I alla tre vĂ€xter har en speciell betydelse för mig och mĂ„nga minnen. Det hĂ€r konstverket Ă€r en fortsĂ€ttning pĂ„ projektet âAndra sidan havetâ- FĂ€rgresa(Ă land) som jag pĂ„började sommaren 2019. âJag reser delvis samma rutter och tar fast med samma öar och med samma snipa som nĂ€r jag var barn. Samma öar, holmar och den Ă„lĂ€ndska skĂ€rgĂ„rden som jag gick tillsammans med min mamma och familjen nĂ€r jag var liten. Jag anvĂ€nder bĂ„tdagboken, som mamma skrev Ă„ren 1978- 1982. Nu extraherar jag fĂ€rger av vĂ€xter frĂ„n samma platser, tar fast pĂ„ olika eller samma detaljer som dĂ„ och nu. DĂ€r skriver, tecknar och tĂ€nker vi pĂ„ samma vĂ€xter med mamma; om Kattfot, blodnĂ€va och strandglimâŠâ
I förgrunden ligger trasiga grenar detaljrikt framstÀllda. Vissnade, fallna löv vilar pÄ en grön mossa. I bakgrunden, bakom vÀxande och avverkade trÀdstammar hÀnger en presenning, som faktiskt ter sig mer organisk Àn trÀden sjÀlva. Joel Slotte (f. 1987 Karleby) Àr en bildkonstnÀr som bor och arbetar i Helsingfors. Han studerade först i Nordiska konstskolan 2007-2009 och sedan i Bildkonstakademin. DÀrifrÄn utexaminerades han Är 2016. Slotte Àr en mÄngsidig konstnÀr som mÄlar, tecknar och gör keramik. Hans verk finns bland annat i Kiasmas, Pro Artibus och HAM:s samlingar. Joel Slotte valdes till à rets unga konstnÀr 2021.
"Nocturne" (2019â20) Ă€r ett verk som baserar sig pĂ„ konstnĂ€rens egna upplevelser och minnen. NĂ€r bild och sprĂ„k förenas uppstĂ„r en mĂ„ngtydig upplevelse av ett tillfĂ€lligt möte. Magnus Strandberg (f. 1980 i Hangö) Ă€r en bildkonstnĂ€r och frilansöversĂ€ttare som bor och arbetar i Helsingfors. Han blev konstmagister frĂ„n Aalto-universitetets högskola för konst, design och arkitektur Ă„r 2015.
