Carl Wargh var född 1938 och uppvuxen i Vasa. Han studerade konsthistoria, historia och filosofi vid Helsingfors universitet, trots att han redan under skoltiden tänkt sig en framtid som konstnär. Åren 1957–1960 studerade han vid Finlands Konstakademi med Tapani Raittila och Sam Vanni som lärare. 1958 var han Oskar Kokoschkas elev vid Schule des Sehens i Salzburg. År 1965 utexaminerades han från teckningslärarutbildningen vid Konstindustriella läroverket. Därefter, år 1970, studerade Carl Wargh teckning vid Repininstitutet i dåvarande Leningrad. Teckning och akvarell var huvudmedierna för Wargh trots att en del oljemålningar och collage också ingick i hans produktion. Carl Wargh var främst landskapsmålare och arbetade ute i naturen. Motiven kunde också utgöras av kulturmiljöer, gamla gårdar, byggnader eller kyrkor. Carl Wargh debuterade på Finlands konstnärers 3-årsutställning 1963 och deltog i De ungas utställning 1963 och 1964. Från och med 1968 höll han flitigt separatutställningar, den första i Helsingfors år 1974 på Konstsalongen. Hans verk ingår i många offentliga samlingar, bl.a. Ateneums, Amos Andersons, Nordiska akvarellmuseets och finska statens samlingar. Carl Wargh dog 80 år gammal år 2018.

I Ahlsveds intima akvareller blir vi försynt tagna vid handen och ledda genom en värld med både sorg och stillsam glädje som följeslagare. Vi får också sällskap av figurer som framkallar empati och ömhet. I det sorgliga finns tröst. Malin Ahlsved (f. 1976, Jakobstad) bor i Hangö. Hon är utbildad vid Svenska Konstskolan i Nykarleby (sedemera Novia) och Bildkonstakademin i Helsingfors, med magistersexamen 2004. Hon har haft flertalet utställningar både i Finland och internationellt, bl.a i Ryssland, Tyskland, Sverige och Danmark. Under åren 2013-15 var Malin Ahlsved en av Stiftelsen Pro Artibus Snäcksunds-stipendiater. Leena Kuumola skrev i en recension i Hbl 2015: ”Ahlsved har förmågan att på ett gripande sätt och med ytterst små medel gestalta de oförenliga känslor människan ofta konfronteras med. Längtan och dess fulländade fullbordan resulterar sällan i harmoni, på samma sätt som den djupaste lyckokänslan med nödvändighet inrymmer stråk av det motsatta. Brister och ofullkomligheter är en oskiljaktig dimension av människans väsen som förutan endast en ihålig intighet råder.”

I Ahlsveds intima akvareller blir vi försynt tagna vid handen och ledda genom en värld med både sorg och stillsam glädje som följeslagare. Vi får också sällskap av figurer som framkallar empati och ömhet. I det sorgliga finns tröst. Malin Ahlsved (f. 1976, Jakobstad) bor i Hangö. Hon är utbildad vid Svenska Konstskolan i Nykarleby (sedemera Novia) och Bildkonstakademin i Helsingfors, med magistersexamen 2004. Hon har haft flertalet utställningar både i Finland och internationellt, bl.a i Ryssland, Tyskland, Sverige och Danmark. Under åren 2013-15 var Malin Ahlsved en av Stiftelsen Pro Artibus Snäcksunds-stipendiater. Leena Kuumola skrev i en recension i Hbl 2015: ”Ahlsved har förmågan att på ett gripande sätt och med ytterst små medel gestalta de oförenliga känslor människan ofta konfronteras med. Längtan och dess fulländade fullbordan resulterar sällan i harmoni, på samma sätt som den djupaste lyckokänslan med nödvändighet inrymmer stråk av det motsatta. Brister och ofullkomligheter är en oskiljaktig dimension av människans väsen som förutan endast en ihålig intighet råder.”

I Ahlsveds intima akvareller blir vi försynt tagna vid handen och ledda genom en värld med både sorg och stillsam glädje som följeslagare. Vi får också sällskap av figurer som framkallar empati och ömhet. I det sorgliga finns tröst. Malin Ahlsved (f. 1976, Jakobstad) bor i Hangö. Hon är utbildad vid Svenska Konstskolan i Nykarleby (sedemera Novia) och Bildkonstakademin i Helsingfors, med magistersexamen 2004. Hon har haft flertalet utställningar både i Finland och internationellt, bl.a i Ryssland, Tyskland, Sverige och Danmark. Under åren 2013-15 var Malin Ahlsved en av Stiftelsen Pro Artibus Snäcksunds-stipendiater. Leena Kuumola skrev i en recension i Hbl 2015: ”Ahlsved har förmågan att på ett gripande sätt och med ytterst små medel gestalta de oförenliga känslor människan ofta konfronteras med. Längtan och dess fulländade fullbordan resulterar sällan i harmoni, på samma sätt som den djupaste lyckokänslan med nödvändighet inrymmer stråk av det motsatta. Brister och ofullkomligheter är en oskiljaktig dimension av människans väsen som förutan endast en ihålig intighet råder.”

I Ahlsveds intima akvareller blir vi försynt tagna vid handen och ledda genom en värld med både sorg och stillsam glädje som följeslagare. Vi får också sällskap av figurer som framkallar empati och ömhet. I det sorgliga finns tröst. Malin Ahlsved (f. 1976, Jakobstad) bor i Hangö. Hon är utbildad vid Svenska Konstskolan i Nykarleby (sedemera Novia) och Bildkonstakademin i Helsingfors, med magistersexamen 2004. Hon har haft flertalet utställningar både i Finland och internationellt, bl.a i Ryssland, Tyskland, Sverige och Danmark. Under åren 2013-15 var Malin Ahlsved en av Stiftelsen Pro Artibus Snäcksunds-stipendiater. Leena Kuumola skrev i en recension i Hbl 2015: ”Ahlsved har förmågan att på ett gripande sätt och med ytterst små medel gestalta de oförenliga känslor människan ofta konfronteras med. Längtan och dess fulländade fullbordan resulterar sällan i harmoni, på samma sätt som den djupaste lyckokänslan med nödvändighet inrymmer stråk av det motsatta. Brister och ofullkomligheter är en oskiljaktig dimension av människans väsen som förutan endast en ihålig intighet råder.”

I Ahlsveds intima akvareller blir vi försynt tagna vid handen och ledda genom en värld med både sorg och stillsam glädje som följeslagare. Vi får också sällskap av figurer som framkallar empati och ömhet. I det sorgliga finns tröst. Malin Ahlsved (f. 1976, Jakobstad) bor i Hangö. Hon är utbildad vid Svenska Konstskolan i Nykarleby (sedemera Novia) och Bildkonstakademin i Helsingfors, med magistersexamen 2004. Hon har haft flertalet utställningar både i Finland och internationellt, bl.a i Ryssland, Tyskland, Sverige och Danmark. Under åren 2013-15 var Malin Ahlsved en av Stiftelsen Pro Artibus Snäcksunds-stipendiater. Leena Kuumola skrev i en recension i Hbl 2015: ”Ahlsved har förmågan att på ett gripande sätt och med ytterst små medel gestalta de oförenliga känslor människan ofta konfronteras med. Längtan och dess fulländade fullbordan resulterar sällan i harmoni, på samma sätt som den djupaste lyckokänslan med nödvändighet inrymmer stråk av det motsatta. Brister och ofullkomligheter är en oskiljaktig dimension av människans väsen som förutan endast en ihålig intighet råder.”

(VERKET HAR TAGITS BORT EFTER EN OLYCKSHÄNDELSE) En liten flicka med hästsvans och klänning står med ryggen mot en grön griffeltavla. Flickan är ca 1 meter hög och gjord i keramik. På den gröna tavlan står det ”Camouflage is a great way to protect yourself against predators in an urban or jungle environment”skrivet med vit krita. Texten börjar på tavlan och löper sedan över flickan och täcker över henne, så att man får uppfattningen att hon smälter in i tavlan och blir nästintill osynlig. I Kim Simonssons konst kombineras populärkulturella fenomen med traditionell keramikkonst i form av gåtfulla barnfigurer, djur och hybrider. Flera av hans konstverk betraktas idag som moderna klassiker. Kim Simonsson (f. 1974 i Helsingfors) studerade på keramikavdelningen vid Konstindustiella högskolan i Helsingfors åren 1995–2000. Han har hållit separatutställningar bl.a. i Helsingfors, New York, Paris, Berlin, Stockholm, Oslo, Köpenhamn och Madrid. Åren 2009–2012 var han Pro Artibus residenskonstnär i Villa Snäcksund i Ekenäs. Efter residensperioden bosatte han sig i Fiskars där han än idag är verksam.

På marknaden breder ett myller av människor och exotiska frukter ut sig. De organiska formerna ramlar nästan i famnen på oss under det arkitektoniska, strama taket. Yngve Bäck föddes i Vasa år 1904 och dog i Helsingfors år 1990. Han studerade vid Finska Konstföreningens ritskola 1923-1924, Helsingfors universitets ritsal 1923-1925 och ytterligare vid École des Métiers d'Art i Paris 1957-1958. Nästan hela sitt liv bodde han utomlands om vintrarna, först i Frankrike och senare i Spanien. Konstnären debuterade med en utställning på Konstsalongen i Helsingfors år 1928. Bäck var en av sju medlemmar i konstnärsgruppen Prisma. Konstnärerna ställde ut tillsammans och ville främja de konstnärliga uttryck där klara former och en av ljus präglad färgvärld stod i centrum. Gruppen hade också som mål att göra den finländska konsten mer internationell, samt att öka kännedomen om utländsk konst i Finland. Konstnärens eget citat: ”Egentligen tycker jag att man kan måla precis vad som helst, men det måste finnas en poäng i motivet. Mitt motiv ska säga mig någonting i någon form och så målar jag det som jag först fängslades av.”

Under Pro Artibus jubileumsår 2015 delades Rosenströms utställning upp på två utrymmen: Sinne I Helsingfors och Galleri Elverket i Ekenäs. De två delarna, som gick vid namn "Den ena" och "Den andra", utgjorde tillsammans utställningen "Ett kluvet hus". Hans Rosenström (f. 1978 i Lojo) blev magister i bildkonst från Bildkonstakademin år 2007. Rosenström är en mångsidig konstnär som främst är känd för sina installationer där ljud och berättelser skapar imponerande upplevelser. Konstnärens verk har visats bland annat i Moderna Museet i Stockholm och i Palais de Tokyo i Paris. Förutom i Pro Artibus samling, finns hans verk också i Kiasmas, Amos Rex och Esbo moderna konstmuseums samlingar. Rosenström fick Finska Konstföreningens Dukatpris år 2011 och William Thuring-priset år 2016. Rosenström är för närvarande bosatt i Stockholm.

Under Pro Artibus jubileumsår 2015 delades Rosenströms utställning upp på två utrymmen: Sinne I Helsingfors och Galleri Elverket i Ekenäs. De två delarna, som gick vid namn "Den ena" och "Den andra", utgjorde tillsammans utställningen "Ett kluvet hus". På Sinne byggdes en spegelvänd kopia av delar av Galleri Elverket upp. Hans Rosenström (f. 1978 i Lojo) blev magister i bildkonst från Bildkonstakademin år 2007. Rosenström är en mångsidig konstnär som främst är känd för sina installationer där ljud och berättelser skapar imponerande upplevelser. Konstnärens verk har visats bland annat i Moderna Museet i Stockholm och i Palais de Tokyo i Paris. Förutom i Pro Artibus samling, finns hans verk också i Kiasmas, Amos Rex och Esbo moderna konstmuseums samlingar. Rosenström fick Finska Konstföreningens Dukatpris år 2011 och William Thuring-priset år 2016. Rosenström är för närvarande bosatt i Stockholm.

Under Pro Artibus jubileumsår 2015 delades Rosenströms utställning upp på två utrymmen: Sinne I Helsingfors och Galleri Elverket i Ekenäs. De två delarna, som gick vid namn "Den ena" och "Den andra", utgjorde tillsammans utställningen "Ett kluvet hus". På Sinne byggdes en spegelvänd kopia av delar av Galleri Elverket upp. Hans Rosenström (f. 1978 i Lojo) blev magister i bildkonst från Bildkonstakademin år 2007. Rosenström är en mångsidig konstnär som främst är känd för sina installationer där ljud och berättelser skapar imponerande upplevelser. Konstnärens verk har visats bland annat i Moderna Museet i Stockholm och i Palais de Tokyo i Paris. Förutom i Pro Artibus samling, finns hans verk också i Kiasmas, Amos Rex och Esbo moderna konstmuseums samlingar. Rosenström fick Finska Konstföreningens Dukatpris år 2011 och William Thuring-priset år 2016. Rosenström är för närvarande bosatt i Stockholm.

I Ahlsveds intima akvareller blir vi försynt tagna vid handen och ledda genom en värld med både sorg och stillsam glädje som följeslagare. Vi får också sällskap av figurer som framkallar empati och ömhet. I det sorgliga finns tröst. Malin Ahlsved (f. 1976, Jakobstad) bor i Hangö. Hon är utbildad vid Svenska Konstskolan i Nykarleby (sedemera Novia) och Bildkonstakademin i Helsingfors, med magistersexamen 2004. Hon har haft flertalet utställningar både i Finland och internationellt, bl.a i Ryssland, Tyskland, Sverige och Danmark. Under åren 2013-15 var Malin Ahlsved en av Stiftelsen Pro Artibus Snäcksunds-stipendiater. Leena Kuumola skrev i en recension i Hbl 2015: ”Ahlsved har förmågan att på ett gripande sätt och med ytterst små medel gestalta de oförenliga känslor människan ofta konfronteras med. Längtan och dess fulländade fullbordan resulterar sällan i harmoni, på samma sätt som den djupaste lyckokänslan med nödvändighet inrymmer stråk av det motsatta. Brister och ofullkomligheter är en oskiljaktig dimension av människans väsen som förutan endast en ihålig intighet råder.”

I Ahlsveds intima akvareller blir vi försynt tagna vid handen och ledda genom en värld med både sorg och stillsam glädje som följeslagare. Vi får också sällskap av figurer som framkallar empati och ömhet. I det sorgliga finns tröst. Malin Ahlsved (f. 1976, Jakobstad) bor i Hangö. Hon är utbildad vid Svenska Konstskolan i Nykarleby (sedemera Novia) och Bildkonstakademin i Helsingfors, med magistersexamen 2004. Hon har haft flertalet utställningar både i Finland och internationellt, bl.a i Ryssland, Tyskland, Sverige och Danmark. Under åren 2013-15 var Malin Ahlsved en av Stiftelsen Pro Artibus Snäcksunds-stipendiater. Leena Kuumola skrev i en recension i Hbl 2015: ”Ahlsved har förmågan att på ett gripande sätt och med ytterst små medel gestalta de oförenliga känslor människan ofta konfronteras med. Längtan och dess fulländade fullbordan resulterar sällan i harmoni, på samma sätt som den djupaste lyckokänslan med nödvändighet inrymmer stråk av det motsatta. Brister och ofullkomligheter är en oskiljaktig dimension av människans väsen som förutan endast en ihålig intighet råder.”

Jan-Erik Andersson Det eviga ljushavet över det ljudande golvet Ett helhetskonstverk för tunneln i Majblommans seniorhem (Helsingfors) 2006 Det eviga ljushavet över det ljudande golvet är ett beställningsverk för en 80 meter lång tunnel som sammanbinder seniorhemmets äldre och nyare delar. Konstverket är fokuserat på att kunna upplevas även av de synskadade som bor och vistas här. Ett 60 tal lampor, inköpta i second hand butiker, ger en ombonad och hemtrevlig karaktär åt tunneln. Lamporna är fästa i en lång rad längs hela tunneln. För att göra konstverket interaktivt lämnade Andersson utrymme för invånarnas egna lampor. På så sätt har invånarna kunnat ta med sig något personligt från sina gamla liv och sätta sin egen prägel på tillvaron i seniorhuset. För Andersson anknyter lamporna till barndomsminnen av 50-talets lampbutiker, som på ett magiskt sätt lyste upp det annars så dystra stadslandskapet. På samma sätt lyser nu tunnelns ljushav upp invånarnas vardag i den annars så gråa tunneln. På tunnelgolvet har Andersson placerat figurer utskurna i olikfärgade linoleummattor. De 12 figurerna, som symboliserar livets grundenergier; kärlek, ätande, sökande, känns igen i Anderssons övriga konstnärliga produktion. Under varje figur finns en hålighet täckt av en aluminiumplatta vilket ger ett eko då man…

Konstverket Torilis japonica visades i utställningen Vassen susar i Eckerö Post- och tullhuset sommaren 2015. Det var en del av större installation Missgynnad (Botanikerns anteckningar). Utgångspunkten till konstverket är nio fridlysta växter på Åland som hotas av att vassen invaderar stränder: blankstarr, glasört, klubbstarr, rödfloka, saltört , smalfräken, fjällfräken, strandviol och sumpnycklar. Listan har jag fått av botaniker Carl-Adam Haegström. I bilden finns också fåglar som kärrsnäppa och gulärla. Under arbete tänkte jag mycket på unika växter som vi inte ser, små hotade växter och fåglar, platser som förändrar och kanske försvinner. Som åländska ekosofen Håkan Kulves har skrivit om hur viktigt det är för en människa att känna igen sig när man återvänder till en plats. Torilis japonica är tryckt på tysk hahnemuhle konstpapper och handmålat med mina egen tillverkade jord- och växtpigment samt kombinerat med sömnad.

Verkets titel "Caput mortuum" hänvisar till en brunviolett nyans som fås av järnoxid. Orden är latin och särskilt inom alkemin betyder det dött huvud eller obetydligt överskott. Kombinationen av fyra färger både stimulerar och lugnar, och verket är därför ett bra exempel på den del av Enckells produktion som samtidigt riktar sig till både intellektet och hjärtat. Carolus Enckell (1945-2017) var en finländsk bildkonstnär som studerade i Fria Konstskolan 1966-1969, där han även var rektor 1988-1995. Han undervisade också i flera nordiska konstskolor. 1984-1990 var han chefredaktör för tidskriften Taide. Hans verk finns i nordiska och alla betydande inhemska museisamlingar. Konstnären belönades bland annat med Pro Finlandia-medaljen och fick andra pris i Carnegie Art Award år 2001. Enckell gjorde 11 offentliga verk. Det sista, som finns i Kvarteret Victoria på Busholmen, förverkligades tillsammans med Silja Rantanen och avtäcktes efter konstnärens död år 2018. Juha-Heikki Tihinen, curator, Stiftelsen Pro Artibus

https://vimeo.com/565928753