En komposition full av energi. De svartvita kontrasterna och den gula färgen sätter hela verket i rörelse. Nordström visar hur formen och färgen – och deras inbördes förhållande – är de grundläggande byggstenarna i en livsbejakande konstruktion. Lars-Gunnar “Nubben” Nordström (1924 - 2014) är ett av de centrala namnen i finskt konstliv under efterkrigstiden. Han företrädde den konstruktivistiska riktningen och kan räknas till pionjärerna för non-figurativ konst i landet. Hans matematiskt konstruerade målningar med strama uttryck möttes inledningsvis av kritiska röster och oförståelse på hemmaplan, men Nordström kunde framgångsrikt räknas till de för tiden rådande internationella strömningarna.

Paula Blåfields skulptur "Mamma" invigdes 1.9.2006 på Arabiastrandens campusområde i Helsingfors. Den närapå 3 m höga och 7,5 ton tunga betongskulpturen finns vid gångstråket mellan de två studenthusbyggnaderna. Paula Blåfield skulpterade modellen till "Mamma" i polystyren. Efter polystyrenmodellen tillverkades glasfiberformar, i vilka skulpturen gjöts av genomfärgad blå betong. Inne i formarna finns skulpturens skelett, en stomme i kamstål, och tvärs igenom skulpturen går röret som den står på. Skulpturens hår är av brons. Trots sin storlek smälter skulpturen naturligt in i gårdsmiljön. Mamma tar emot och vinkar farväl åt husets invånare när de rör sig i gränslandet mellan hemma och borta. ”'Mamma' är en skulptur med runda och mjuka former, en symbol för omtanke, värme och hjälpsamhet. För den unga studeranden representerar 'Mamma' hemmets trygghet och skydd i en främmande miljö. 'Mamma' svävar, stor och lysande, över tillvaron, håret glänser som guld.” (Paula Blåfield, konstnär) Paula Blåfield föddes 1960 i Vasa, där hon ännu idag lever och arbetar. Hon utbildade sig på keramiklinjen vid Aalto Universitet, då skolan fortfarande gick under namnet Konstindustriella högskolan.

Ett bord. På bordet en snedställd yta – en spegel? – med regndroppar. Uppställningen är skenbart enkel, men vrider varsamt om hjärnan med sitt vänligt absurda påstående. Brandt (f. 1950 i Helsingfors) växte upp i ett konstnärligt hem, hennes far var poeten och bildkonstnären Rabbe Enckell och hennes mor bildkonstnären Aina Erikson-Enckell.Hon gick på Fria Konstskolan på 1970-talet. Hon har blivit karaktäriserad som ett slags Finlands Hilma af Klimt, och hennes arbeten framstår som symbolistiska i sina förskjutna vardagsobservationer. Brandt säger själv om målningen: ”Den hänför sig till genren stilleben, men stillebenets föremål består inte av de sedvanliga påtagliga föremålen. Det är istället en tanke på, eller faktiskt i det här fallet, en längtan efter regn... Man kunde säga att målningen är en lyrisk utsaga kring ett skeende som ännu bara är en möjlighet. Detta är för övrigt ett ständigt återkommande tema i de flesta av mina målningar.”

Olga Benedicte. Foto: Lana Ohrimenko.

\r\n Svenska litteratursällskapet, Svenska kulturfonden och Stiftelsen Pro Artibus arrangerar tillsammans en muraltävling.\r\n \r\n\r\nFasaden på byggnaden Bostads Ab Runebergsgatan 50, Helsingfors, Finland, renoverades under sommaren 2019 och gavelväggen i korsningen mellan Runebergsgatan och Tölögatan är i behov av en ny mural. Före renoveringen hade gavelväggen i korsningen mellan Runebergsgatan och Tölögatan en reklammural. Beställaren önskar att lyfta fram och nyttja den unika platsen till att förgylla stadsdelen Tölö med samtidskonst.\r\n\r\n \r\n\r\nBeställaren önskar att man beaktar omgivningen i formgivningen av muralen. På den avgränsade tomten står en lönn vars trädkrona varierar med årstiderna och påverkar således fasaden samt muralens synlighet. Därtill önskas att man beaktar stadsdelens karaktär.\r\n\r\n \r\n\r\nAlla professionellt verksamma konstnärer bosatta i Norden dvs. Finland, Sverige, Danmark, Norge eller Island, kan delta i tävlingen ensamma, som arbetspar eller i grupp. Deltagande bör ha tidigare erfarenhet av muralverk. Ansökarna bör läsa tävlingsprogrammet noggrant för att kunna delta.\r\n\r\nAnsökningstiden går ut 31.5.2020.", "_content": "field_5f3e8ccfac8a7", "bottom_border": "1", "_bottom_border": "field_5f3f5276c1164" }, "align": "", "mode": "edit" } /-->

Vattenskulpturen Samspel av Karin Widnäs avtäcktes 3.11.2006 i samband med att Folkhälsanhuset Majblomman i Helsingfors invigdes. Karin Widnäs vattenskulptur Samspel reser sig högtidligt som två kakelbeklädda ridåer på Majblommans innergård. Vattnet som rinner från skulpturens sidor är en sinnebild för livet som en teaterpjäs. Vattenstrålarna symboliserar replikskiften. Ibland möts vattenstrålarna som i en dialog på scenen, ibland rinner de enskilt ut som en monolog, allt beroende på väder och vind. Vattnet som sorlande samlas upp i den runda bassängen ackompanjerar skådespelet precis som publikens applåder. I glasyren till kaklen har Widnäs tagit fram djupet i skådespelet – ett mörkblått oändligt universum. Askan av träföremål som hon samlat in på Majblommans gård finns som spår i den högbrända stengodsglasyren.