\r\n Utställningen Arkitektens penna möter pappret – Skisser och teckningar 1950-2018 visas i Kyrkslätts huvudbibliotek Fyyri 21.1–26.2.2022\r\nArkitektens penna möter pappret berättar om Eric Adlercreutz (f. 1935) mångsidig karriär som arkitekt, och framhäver den roll som tecknandet haft i Adlercreutz arbete. Det visar sig också att tecknandet inte bara varit en teknisk prestation, utan också en livslång passion. Att teckna är att tänka – ett samspel mellan hjärna och hand. Enligt Adlercreutz hör det fortfarande till arkitektens arbete att tänka genom att teckna, även om många idag använder sig av ny teknologi.\r\n\r\n \r\n\r\nUtställningen är producerad av Stiftelsen Pro Artibus. Utställningen visades år 2018 på Elverket i Ekenäs, varifrån den fortsatte till Arkitekturmuseet i Helsingfors 13.6–8.9.2019, Alvar Aalto museet i Jyväskylä 27.9.2019–5.1.2020 och Sibeliusmuseum i Åbo 3.6–1.12.2020. 21.1–26.2.2022 visas utställningen i Kyrkslätts huvudbibliotek Fyyri.\r\n\r\n", "_content": "field_5f3e8ccfac8a7", "bottom_border": "1", "_bottom_border": "field_5f3f5276c1164" }, "align": "", "mode": "edit" } /-->

Ringbom säger om bilden: “Misongi är ett gammalt afrikanskt namn. Skönheten i namnet inspirerade mig till bilden, som har en melankolisk stämning av längtan till någonstans långt borta.” Veronika Ringbom, född 13 maj 1962 i Åbo, är en finländsk grafiker. Hon är dotter till Sixten Ringbom. Ringbom studerade 1981–1982 vid Fria konstskolan och 1985–1988 vid Åbo ritskola. Hon arbetar företrädesvis med metallgrafik, gärna torrnål. Gestalterna i hennes bilder kan upplevas som tolkningar av mänskliga känslorelationer. Hon har ställt ut flitigt både i hemlandet och utomlands, och även gjort scenografi och illustrationsarbeten samt verkat som teckningslärare.

Ett soldränkt landskap en het dag. Luften dallrar och vibrerar, vid horisonten förvandlas snart den lila färgen till en regnskur. Abstrakta formationer samsas med träd, fält och blommor. Vi måste inte veta vad alla former betyder, vi kan bara stå stilla och bli ett med färgen. Yngve Bäck föddes i Vasa år 1904 och dog i Helsingfors år 1990. Han studerade vid Finska Konstföreningens ritskola 1923-1924, Helsingfors universitets ritsal 1923-1925 och ytterligare vid École des Métiers d'Art i Paris 1957-1958. Nästan hela sitt liv bodde han utomlands om vintrarna, först i Frankrike och senare i Spanien. Konstnären debuterade med en utställning på Konstsalongen i Helsingfors år 1928. Bäck var en av sju medlemmar i konstnärsgruppen Prisma. Konstnärerna ställde ut tillsammans och ville främja de konstnärliga uttryck där klara former och en av ljus präglad färgvärld stod i centrum. Gruppen hade också som mål att göra den finländska konsten mer internationell, samt att öka kännedomen om utländsk konst i Finland. Konstnärens eget citat: ”Egentligen tycker jag att man kan måla precis vad som helst, men det måste finnas en poäng i motivet. Mitt motiv ska säga mig någonting i någon form och så målar jag det som jag först fängslades av.”

Den ursprungliga inspirationen till serien Calvaire är hämtad från kyrkogårdar i Paris. Wallensköld målade den för Konstsalongens 100-årsjubileum. Kyrkogårdar har alltid tilltalat honom som platser där man kan söka lugn och ro.

Den ursprungliga inspirationen till serien Calvaire är hämtad från kyrkogårdar i Paris. Wallensköld målade den för Konstsalongens 100-årsjubileum. Kyrkogårdar har alltid tilltalat honom som platser där man kan söka lugn och ro.

Vattenskulpturen Samspel av Karin Widnäs avtäcktes 3.11.2006 i samband med att Folkhälsanhuset Majblomman i Helsingfors invigdes. Karin Widnäs vattenskulptur Samspel reser sig högtidligt som två kakelbeklädda ridåer på Majblommans innergård. Vattnet som rinner från skulpturens sidor är en sinnebild för livet som en teaterpjäs. Vattenstrålarna symboliserar replikskiften. Ibland möts vattenstrålarna som i en dialog på scenen, ibland rinner de enskilt ut som en monolog, allt beroende på väder och vind. Vattnet som sorlande samlas upp i den runda bassängen ackompanjerar skådespelet precis som publikens applåder. I glasyren till kaklen har Widnäs tagit fram djupet i skådespelet – ett mörkblått oändligt universum. Askan av träföremål som hon samlat in på Majblommans gård finns som spår i den högbrända stengodsglasyren.

Den 15.10.2008 invigdes konstverket Parabolarenan av Albert Braun på Academills innergård, Strandgatan 2, i Vasa. Verket är ett av de procentprincipskonstverk som Stiftelsen Pro Artibus har förverkligat i offentlig miljö. Bland skisser inlämnade av tre inbjudna konstnärer valde en jury att låta förverkliga Parabolarenan. ”Ta emot, sända, sitta, rotera… Informationsförmedling har idag inte längre mycket gemensamt med kroppslig aktivitet. Parabolantenner sänder och tar emot information. Stolsitsar som man känner igen från stadion i världens alla hörn är komponerade till en arena. Likt agoran i gångna tider är dagens arenor ofta multifunktionella mötesplatser med eventkaraktär. Parabolarenan sammanför på ett tillspetsat vis elementen att sittande ta emot och associerar till nöjesfält med åkaktiviteter, där man blir utkastad i en omloppsbana. Man kan bli nyfiken på när den aktuella informationstransfern kör om sig själv och övergår till endast lekfulla funktioner.” (Albert Braun) Albert Braun är född 1958 i Vilseck (Tyskland). Åren 1978-1985 studerade han vid Hochschule der Künste Berlin/West, och fr.o.m 1988 var han lektor vid Yrkeshögskolan Novia, institutionen för bildkonst, media och formgivning i Nykarleby, Finland. Han har sedan början av 1990-talet deltagit i ett flertal grupp- och separatutställningar både i Finland och internationellt. Parabolarenan var Brauns andra offentliga konstverk, 1998 utförde…

Enckell har här fokuserat på att fånga ljus och färg. Målningen påminner om hur impressionister arbetar; ljusa färgtoner har applicerats på duken med korta, fina penseldrag, eller med en palettkniv. Genom denna teknik åstadkom Enckell känslan av luftighet. Han använde ofta nyanser som var nära varandra och skapade därmed ett något dimmigt intryck i sina målningar. Verket saknar dessutom tydliga konturer vilket också stärker dess luftighet. Hela målningen badar i ljus och livsglädje. Torger Enckells målningar kännetecknas av omedelbarhet och intimitet. Den centrala delen av Enckells målningar är personstudier, porträtt och självporträtt, men också landskap och stilleben förekommer. Dessutom spelade teckningar och grafik en betydande roll i hans produktion.

Saara Ekström (f. 1965 i Åbo) utexaminerades från Åbo ritskola år 1986 och debuterade samtidigt som konstnär. I början av sin karriär arbetade hon mest med måleri och konstgrafik, men har senare övergått till fotografi och rörlig bild. Ekström har haft tiotals separatutställningar och visat sina verk runtom i världen. Hon har också gjort fem offentliga verk. Den flerfaldigt prisbelönta konstnären fick bland annat AVEK-priset för sin mediekonst år 2018. Ekströms verk finns i finländska, svenska och amerikanska samlingar.

Saara Ekström (f. 1965 i Åbo) utexaminerades från Åbo ritskola år 1986 och debuterade samtidigt som konstnär. I början av sin karriär arbetade hon mest med måleri och konstgrafik, men har senare övergått till fotografi och rörlig bild. Ekström har haft tiotals separatutställningar och visat sina verk runtom i världen. Hon har också gjort fem offentliga verk. Den flerfaldigt prisbelönta konstnären fick bland annat AVEK-priset för sin mediekonst år 2018. Ekströms verk finns i finländska, svenska och amerikanska samlingar.