Med utställningen Dog Land ser Astrid Strömberg på urbana miljöer eller mer bestämt upplevelsen av att röra sig i dem. Tidigare har Strömberg hämtat referenser till sitt måleri från den digitala sfären, där bild och textflöde på skärmen blir ett rum i rummet. Med tiden har Strömbergs blick lyfts från skärmen och ingången till Dog Land är platser i stadsrummet och de minnen och känslotillstånd som blir kvar av dessa. En central del arbetsprocessen med Dog Land har varit Strömbergs promenader tillsammans med sin hund. Hon lyfter fram hur lyhördheten till hunden ändrar hennes perspektiv att ta in omgivningen. Hundens sällskap öppnar upp för andra typer av intryck och tolkningar som Strömberg tar vara på i sitt måleri. Genom form, färg och rymt överförs den konstruerade miljön till abstraktioner som är alternativa representationer av dessa platser.

Rörelsen i sig är ett slags ledmotiv för Strömberg, den går att finna i promenaderna eller i  scrollandet på telefonen men också i själva arbetsprocessen. Strömberg ser måleriet som något flyktigt, något som alltid verkar glida undan. Under arbete visar sig nya spår att följa och som sätter igång tankar och idéer. Detta kan vara en bärande och fängslande kraft i konsten. Utställningarna blir inte ett mål eller ändstation utan en passage eller övergång till något nytt och okänt. Utgångsläget är att Strömberg har en nyfikenhet som initierar till arbete och i processen låter hon sig ledas. Att rasta en hund handlar inte om att man går från A till B. Snarare är det frågan om ett samspel där man reagerar på hundens behov och spontana nyfikenhet. Hundens hörsel- och luktsinne öppnar upp för att läsa det som pågår utanför vårt eget spektrum och rörelsen tillsammans genom miljöerna blir själva målet. Att röra sig osystematiskt och spontant likt flaneuren ger också rum för disorientering.

Rebecca Solnit skriver i sin bok Gå Vilse, En fälthandbok om olika aspekter av vilsenhet. Där lyfter hon bland annat fram vilsenhet, också den fysiska, som en väg till förändring, att överlåta sig och navigera det okända är ett sätt att komma i kontakt med platsen på ett djupare plan. Solnit ser också drömmen som ett landskap där en ström av olika lager, människor, föremål, platser, tid, händelser och känslor, förs samman på nya obekanta eller ologiska sätt men som för drömmaren ändå bär på ett budskap och en mening.

Den urbana terrängen är också den full av lager som går kors och tvärs. Strömbergs tankar och metoder i arbetet med Dog Land har också paralleller till psykogeografin, en term som myntades av avantgardisten Guy Debord på 1950-talet. Städer och deras atmosfär hade beskrivits i litteraturen men termen blev en rubrik för att se mer metodiskt på hur vår byggda miljö påverkar vårt sinne och vårt beteende. Det är inte bara byggnaderna i sig utan också de spänningar som uppstår i rummet däremellan. Städer är ett gytter av känslor. Byggnader, gator, gränden, parker och livet i dem är på ett eller annat sätt en manifestation av någons vision, dröm eller misslyckanden. Vi omges ständigt av energier som ligger djupt inne i vårt urbana landskap. Med sina starka färgpalett och repetitiva vertikalt randiga målningar uppmuntrar Strömberg till att öppna upp för att se på staden subjektivt. Då kan stadens aningen monokromt grådaskiga första intryck ge vika för ett liv av färger, rytmer och mönster. Strömbergs platser förblir onämnda, det är inte poängen. Det är denna ordlösa förmedling av dessa som blir ett nytt landskap för oss att navigera. Med små, knappt märkbara gester, fångar hon också hundens sällskap i utställningen vilket binder ihop helheten till något som bygger på kommunikation, vänskap och samhörighet.

Markus Åström
Kurator

Astrid Strömberg

Astrid Strömberg (f. 1990) bor och arbetar i Uppsala, Sverige. Strömberg utexaminerades bildkonstmagister (MFA) 2020 från Bildkonstakademin i Helsingfors, linjen för måleri. Hon har hållit separatutställningar på bland annat Haa Galleria, Helsingfors, Gallery Snow, Berlin, Vallilan Panimo galleria, Helsingfors, Galleria Huuto, Helsingfors och TM Galleria, Helsingfors. Strömberg har även medverkat i grupputställningar på t.ex. Glasshouse, Helsinki, Taidekeskus Salmela och Konsthallen, Helsingfors. Hennes konst ingår i Stiftelsen Pro Artibus samling.

Utställningen har gjorts med stöd från

Svenska kulturfonden, Museiverket och Stiftelsen Tre Smeder.