Sök pÄ hemsidan

Sinne ti–sö kl. 12–17 | Elverket: stĂ€ngt. NĂ€sta utstĂ€llning öppnas i januari

Sökresultat

677 Resultat för "Test C-ABAPD-2309 Voucher 🍱 C-ABAPD-2309 Exam Fee đŸ€ż New C-ABAPD-2309 Test Materials ✒ Copy URL ☀ www.pdfvce.com ☀ open and search for ▛ C-ABAPD-2309 ▟ to download for free 🧞Exam C-ABAPD-2309 Objectives Pdf"

Dandy

Konstgrafikern Maija Albrechts svartvita och grĂ„tonade verk utgĂ„r frĂ„n det som finns helt nĂ€ra. Hon avbildar naturen genom att iaktta detaljerna i den och pĂ„visar att mĂ€nniskan Ă€r en del av naturen. Men med finns en kĂ€nsla av nĂ„got oidentifierbart och hemlighetsfullt: det undermedvetnas förhĂ„llande till verklig uppfattning av omgivningen. NĂ€r man lyckas se det betydelsefulla i det som Ă€r nĂ€ra, förenas man pĂ„ ett besynnerligt sĂ€tt ocksĂ„ med det som Ă€r lĂ„ngt borta, med det universella. VĂ€xter och fĂ„glar Ă€r ofta Ă„terkommande i Albrechts bildvĂ€rld. LikasĂ„ ögon i olika skepnader: genom blicken blir bilden levande. FĂ„geln Ă€ter bĂ€r, hĂ€rstammande frĂ„n liljekonvaljens blomster. Liljekonvaljen föds pĂ„ vĂ„ren, blommar vackert kring midsommar, dör och blir sedan till giftiga bĂ€r. I allt detta Ă„terspeglas döden som stĂ€ndigt nĂ€rvarande, samt hur vi befinner oss i ett kretslopp, i en Ă„terkommande rytm. Samt en tanke om alla motstridigheter i livet: den stĂ€ndiga dödsnĂ€rvaron, men ocksĂ„ en livfull lekfullhet.  Maija Albrecht (f. 1967 i Åbo) bor och arbetar i IngĂ„. Hon har studerat vid Bildkonstakademin och stĂ€llt ut bĂ„de i Finland och utomlands. Albrecht har undervisat i konstgrafik vid Bildkonstakademin Ă„ren 2004–2014. Hennes frĂ€msta uttrycksmedel Ă€r torrnĂ„lsgravyr pĂ„ flortunt, japanskt gambi papper. Albrecht  tecknar sina bilder direkt i kopparplĂ„t. Camilla…
LĂ€s mer

Vem

Konstgrafikern Maija Albrechts svartvita och grĂ„tonade verk utgĂ„r frĂ„n det som finns helt nĂ€ra. Hon avbildar naturen genom att iaktta detaljerna i den och pĂ„visar att mĂ€nniskan Ă€r en del av naturen. Men med finns en kĂ€nsla av nĂ„got oidentifierbart och hemlighetsfullt: det undermedvetnas förhĂ„llande till verklig uppfattning av omgivningen. NĂ€r man lyckas se det betydelsefulla i det som Ă€r nĂ€ra, förenas man pĂ„ ett besynnerligt sĂ€tt ocksĂ„ med det som Ă€r lĂ„ngt borta, med det universella. VĂ€xter och fĂ„glar Ă€r ofta Ă„terkommande i Albrechts bildvĂ€rld. LikasĂ„ ögon i olika skepnader: genom blicken blir bilden levande. FĂ„geln Ă€ter bĂ€r, hĂ€rstammande frĂ„n liljekonvaljens blomster. Liljekonvaljen föds pĂ„ vĂ„ren, blommar vackert kring midsommar, dör och blir sedan till giftiga bĂ€r. I allt detta Ă„terspeglas döden som stĂ€ndigt nĂ€rvarande, samt hur vi befinner oss i ett kretslopp, i en Ă„terkommande rytm. Samt en tanke om alla motstridigheter i livet: den stĂ€ndiga dödsnĂ€rvaron, men ocksĂ„ en livfull lekfullhet.  Maija Albrecht (f. 1967 i Åbo) bor och arbetar i IngĂ„. Hon har studerat vid Bildkonstakademin och stĂ€llt ut bĂ„de i Finland och utomlands. Albrecht har undervisat i konstgrafik vid Bildkonstakademin Ă„ren 2004–2014. Hennes frĂ€msta uttrycksmedel Ă€r torrnĂ„lsgravyr pĂ„ flortunt, japanskt gambi papper. Albrecht  tecknar sina bilder direkt i kopparplĂ„t. Camilla…
LĂ€s mer

Det tredje ögat

Konstgrafikern Maija Albrechts svartvita och grĂ„tonade verk utgĂ„r frĂ„n det som finns helt nĂ€ra. Hon avbildar naturen genom att iaktta detaljerna i den och pĂ„visar att mĂ€nniskan Ă€r en del av naturen. Men med finns en kĂ€nsla av nĂ„got oidentifierbart och hemlighetsfullt: det undermedvetnas förhĂ„llande till verklig uppfattning av omgivningen. NĂ€r man lyckas se det betydelsefulla i det som Ă€r nĂ€ra, förenas man pĂ„ ett besynnerligt sĂ€tt ocksĂ„ med det som Ă€r lĂ„ngt borta, med det universella. VĂ€xter och fĂ„glar Ă€r ofta Ă„terkommande i Albrechts bildvĂ€rld. LikasĂ„ ögon i olika skepnader: genom blicken blir bilden levande. FĂ„geln Ă€ter bĂ€r, hĂ€rstammande frĂ„n liljekonvaljens blomster. Liljekonvaljen föds pĂ„ vĂ„ren, blommar vackert kring midsommar, dör och blir sedan till giftiga bĂ€r. I allt detta Ă„terspeglas döden som stĂ€ndigt nĂ€rvarande, samt hur vi befinner oss i ett kretslopp, i en Ă„terkommande rytm. Samt en tanke om alla motstridigheter i livet: den stĂ€ndiga dödsnĂ€rvaron, men ocksĂ„ en livfull lekfullhet.  Maija Albrecht (f. 1967 i Åbo) bor och arbetar i IngĂ„. Hon har studerat vid Bildkonstakademin och stĂ€llt ut bĂ„de i Finland och utomlands. Albrecht har undervisat i konstgrafik vid Bildkonstakademin Ă„ren 2004–2014. Hennes frĂ€msta uttrycksmedel Ă€r torrnĂ„lsgravyr pĂ„ flortunt, japanskt gambi papper. Albrecht  tecknar sina bilder direkt i kopparplĂ„t. Camilla…
LĂ€s mer

BlÄ kjol

Alla lager av minnen, virvlande fester och dagliga promenader. Varje lapp har sin nyans som pÄminner om allt det roliga, och allt det sorgliga. Kjolen finns inte som helhet lÀngre, men berÀttar ÀndÄ en ihopsatt historia för oss. Bara vi har tid att stÄ kvar en stund och lyssna. Med ögonen. Eva Lamppu Àr utbildad vid Fria konstskolan och Bildkonstakademin (MFA 2020). Hon har haft soloutstÀllningar och deltagit i grupputstÀllningar företrÀdesvis i Helsingfors. Hon finns i finlÀndska konstsamlingar bl.a Pro Artibus, Finska konstföreningen och Antti ja Kirsti Parkkisen sÀÀtiö.
LĂ€s mer

Landskap

I förgrunden ligger trasiga grenar detaljrikt framstĂ€llda. Vissnade, fallna löv vilar pĂ„ en grön mossa. I bakgrunden, bakom vĂ€xande och avverkade trĂ€dstammar hĂ€nger en presenning, som faktiskt ter sig mer organisk Ă€n trĂ€den sjĂ€lva. Joel Slotte (f. 1987 Karleby) Ă€r en bildkonstnĂ€r som bor och arbetar i Helsingfors. Han studerade först i Nordiska konstskolan 2007-2009 och sedan i Bildkonstakademin. DĂ€rifrĂ„n utexaminerades han Ă„r 2016. Slotte Ă€r en mĂ„ngsidig konstnĂ€r som mĂ„lar, tecknar och gör keramik. Hans verk finns bland annat i Kiasmas, Pro Artibus och HAM:s samlingar. Joel Slotte valdes till Årets unga konstnĂ€r 2021.
LĂ€s mer

Om att plocka bÀr i november II

Konstgrafikern Maija Albrechts svartvita och grĂ„tonade verk utgĂ„r frĂ„n det som finns helt nĂ€ra. Hon avbildar naturen genom att iaktta detaljerna i den och pĂ„visar att mĂ€nniskan Ă€r en del av naturen. Men med finns en kĂ€nsla av nĂ„got oidentifierbart och hemlighetsfullt: det undermedvetnas förhĂ„llande till verklig uppfattning av omgivningen. NĂ€r man lyckas se det betydelsefulla i det som Ă€r nĂ€ra, förenas man pĂ„ ett besynnerligt sĂ€tt ocksĂ„ med det som Ă€r lĂ„ngt borta, med det universella. VĂ€xter och fĂ„glar Ă€r ofta Ă„terkommande i Albrechts bildvĂ€rld. LikasĂ„ ögon i olika skepnader: genom blicken blir bilden levande. FĂ„geln Ă€ter bĂ€r, hĂ€rstammande frĂ„n liljekonvaljens blomster. Liljekonvaljen föds pĂ„ vĂ„ren, blommar vackert kring midsommar, dör och blir sedan till giftiga bĂ€r. I allt detta Ă„terspeglas döden som stĂ€ndigt nĂ€rvarande, samt hur vi befinner oss i ett kretslopp, i en Ă„terkommande rytm. Samt en tanke om alla motstridigheter i livet: den stĂ€ndiga dödsnĂ€rvaron, men ocksĂ„ en livfull lekfullhet.  Maija Albrecht (f. 1967 i Åbo) bor och arbetar i IngĂ„. Hon har studerat vid Bildkonstakademin och stĂ€llt ut bĂ„de i Finland och utomlands. Albrecht har undervisat i konstgrafik vid Bildkonstakademin Ă„ren 2004–2014. Hennes frĂ€msta uttrycksmedel Ă€r torrnĂ„lsgravyr pĂ„ flortunt, japanskt gambi papper. Albrecht  tecknar sina bilder direkt i kopparplĂ„t. Camilla…
LĂ€s mer

Kvinnor och kÀrlek: filmvisningar och curators guidning

LĂ€s mer

Walking bass – Ahti Lassilas improviserade konsert i utstĂ€llningen Det lyssnande ögat

LĂ€s mer

Höst

"Efter Konstakademien mĂ„lade jag naturalistiskt, landskap och gjorde etsningar. Men det började kĂ€nnas som om motivet var ett hinder. Jag ville anvĂ€nda klara och rena fĂ€rger. Det fanns fina förebilder som jag kĂ€nde via reproduktioner och 1949 fick jag resa till Paris. Jag mĂ„lade parallellt abstrakt och naturalistiskt, men stilarna började fjĂ€rma sig frĂ„n varandra sĂ„ att jag mĂ„ste vĂ€lja. Jag valde det abstrakta och 1963 gjorde jag mitt sista landskap." (ur Leif Jakobssons intervju med Ernst Meter-Borgström för FST hösten 1983) Ernst Meter-Borgström (1917–1996) var född i Helsingfors och studerade vid Konstindustriella centralskolan 1937–41 och vid Finlands konstakademis skola Ă„r 1945–47. Sedan 1950-talet mĂ„lade Meter-Borgström abstrakta mĂ„lningar och kan anses vara en av den finlĂ€ndska konstruktivismens banbrytare. Förutom mĂ„lningar omfattar hans produktion ocksĂ„ grafik och konstruktivistiska metallskulpturer.
LĂ€s mer

Möbelarkitekten

MĂ„lningen Möbelarkitekten förestĂ€ller den finska designern och inredningsarkitekten Runar Engblom (1908–1965).  Fr.o.m. slutet av 1930-talet delade Tove Jansson ateljĂ©utrymme i Ulrikasborg med bl.a. Engblom, som hon tidigare hade studerat tillsammans med vid Ateneums mĂ„larklass. År 1944 flyttade Tove till sin tornateljĂ© pĂ„ Ulrikasborgsgatan 1 och det Ă€r sannolikt dĂ€r detta dubbelportrĂ€tt har tillkommit Ă„r 1945.   PĂ„ mĂ„lningen sitter möbelarkitekt Engblom med ett av sina arbetsredskap, en passare, i handen. Vid hans fötter ligger en vit ros. Enligt nĂ€rkretsen hade Engblom en stark karisma och i honom blandades en aristokrats utseende med en romantisk konstnĂ€rsbohems sinnelag*. Tove Janssons mĂ„lning kombinerar genial karikatyr med ett skickligt mĂ„leri och fĂ€rganvĂ€ndning. PortrĂ€ttets karaktĂ€rsanalys innehĂ„ller en stor dos vĂ€rme och humor, vilket gör mĂ„lningen extra intressant. BĂ€r inte förresten hunden, som tillgivet lutar sitt huvud mot Engblom, konstnĂ€rinnans egna anletsdrag?  Det som gör verket Ă€nnu intressantare Ă€r att det pĂ„ dess baksida finns en annan mĂ„lning. MĂ„lningen pĂ„ baksidan Ă€r sannolikt ett skissförslag för en vĂ€ggmĂ„lning. I motivet har Tove Jansson framstĂ€llt flera av livets hĂ€ndelser frĂ„n födsel och ungdom till Ă„ldrande och bortgĂ„ng. 
LĂ€s mer

Uteliv

I Beni Juslins mĂ„leri kombineras svartvita fĂ€rgytor med tankevĂ€ckande och detaljrika motiv. PĂ„ grund av detta krĂ€ver ofta hans mĂ„lningar att man ger dem mer Ă€n en snabb blick för att kunna ta in alla element. Ett Ă„terkommande motiv i verken Ă€r utomhusmiljöer och den nakna mĂ€nniskokroppen. I Uteliv ligger betoningen pĂ„ det erotiska, med nakna kroppar och par i sexuella positioner. Detta kontrasteras komiskt med de övriga pĂ„klĂ€dda paren som lugnt sitter och Ă€ter. MĂ„lningen kan ses som Juslins svar pĂ„ Édouard Manets klassiska impressionistiska mĂ„lning Frukost i det gröna (Le DĂ©jeuner sur l’herbe). I Frukost i det gröna ser vi tvĂ„ pĂ„klĂ€dda mĂ€n som Ă€ter frukost i en park i sĂ€llskap av en naken kvinna, inte helt olikt Juslins verk. Men Ă€ven om motivet överensstĂ€mmer har impressionismens mjuka fĂ€rger ersatts med Juslins typiska grĂ„skala i Uteliv. KlĂ€derna personerna i Uteliv har pĂ„ sig stĂ€mmer ocksĂ„ överens med mode frĂ„n det sena 1800-talet och det tidiga 1900-talet, vilket förstĂ€rker mĂ„lningens konsthistoriska intryck. Uteliv Ă€r en diptyk, det vill sĂ€ga ett verk i tvĂ„ delar. Beni Juslin föddes 1957 i BorgĂ„. Han inledde sin bildkonstkarriĂ€r som keramiker, men övergick till mĂ„leriet efter en axelskada. Han var far till författaren Emma…
LĂ€s mer