Hållbarhetsbloggen: The Agent of Change

21.4.2021 | Hållbarhet

Åsa Lönnqvist, producent, Stiftelsen Pro Artibus:

Agent of Change: notera brister, små som stora, och gör något som bidrar till en betydande och bestående förändring

Min arbetsgivare har tagit ett steg i riktning mot en hållbarare verksamhet. En hållbarhetsplan har utarbetats och hela personalen har engagerats i syfte att öka vår medvetenhet om att många av våra dagliga val och handlingar, hur små de än ter sig, har direkta konsekvenser för vår miljö. Genom att aktivt göra val med hänsyn till hållbarhet och resursfrågor lämnar vi ett mindre avtryck och mer resurser för följande generationer att disponera.

Våren 2020 erbjöds även mig möjligheten att delta i Finlands museiförbunds sju månader långa flerformsundervisning Sanoista ekotekoihin – från ord till ekogärningar (se tidigare inlägg) med fokus på hållbar utveckling. Varje kursdeltagare fick i uppgift att planera och genomföra någon form av ekogärning på sin arbetsplats. Ett råd var att inledningsvis kasta ett öga på vardagliga rutiner som kunde förbättras. Grip tag i dessa och bli en Agent of Change.

Ett av mina ansvarsområden inom stiftelsen är koordinering av residensprogrammen Snäcksund Villan och Torpet i Ekenäs, och det kändes därför givet att vända blicken ditåt. Den där och då rådande situationen kring avfallshantering, med icke arrangerad återvinning av sorterbart avfall, lämnade ju en del att önska. I samma stund kontaktades jag av en av våra stipendiater i residensprogrammen med en förfrågan om det skulle vara möjligt att ta i bruk en bioavfallskompost på gården. Stipendiaterna hade redan sinsemellan diskuterat sig fram till en skötselplan för en gemensam kompost och var ivriga att få komma igång. Vi skred genast till verket och beslöt att samtidigt också byta ut det stora blandavfallskärlet till ett flerfackskärl för sorterbart avfall.

Så smidigt och snabbt det gick att planera och slutföra hemläxan med så pass engagerade och motiverade samarbetspartners!

Våren var i antågande, och jag läste om kampanjen Pelasta pörriäinen – rädda pollineraren. Forskare har publicerat rapporter med alarmerande information om drastiskt minskande antal insekter världen över. Bin, fjärilar och andra pollinerande insekter dör sakta men säkert ut då deras naturliga livsmiljöer försvinner. Detta sker bland annat på grund av användningen av starka bekämpningsmedel inom jordbruket och på grund av att förändringar i markanvändningen tränger undan insekterna. Detta sker även här i Finland.

Den negativa trenden behöver stoppas innan den leder till katastrofala konsekvenser för vårt ekosystem. Allmänheten uppmanas så egna fält med ängsblommor som pollinerande insekter dras till. Man kan också bidra genom att lämna valda delar av en gräsmatta oklippt så att pollinerarna där kan hitta såväl mat, skydd som boplats.

Sagt och gjort. Lämpliga fröblandningar behövde snabbt införskaffas. Jag googlade lite mer om kampanjen, och om hurdana blommor pollinerare dras till. Bland sökresultaten fastnade mitt öga vid ett bekant namn, Saaren kartano, Konestiftelsens residensprogram i Virmo. Där hade man redan hakat på kampanjen och uppmanade till sådd av sommar- och ängsblommor i den egna trädgården eller på balkongen. Fröpåsar kunde beställas per e-post. Några dagar senare hittade jag i min brevlåda fröpost innehållande ”skatter ur gamla trädgårdar”, enligt texten på påsarna. En fantastisk blandning av borstnejlika, akleja, tovsippa, myskmalva, tuviris och många fler sorter!

Det var med glädje jag överräckte en påse blomfrön till stipendiaterna i Snäcksund. Fröna åkte i jorden och fastighetsskötaren som handhar löpande skötsel av stiftelsens gårdsområden i Ekenäs uppmanades att lämna en del av gräsmattorna oklippta:

Mission completed.