Det centrala i Stiftelsen Pro Artibus verksamhet är att presentera och stödja samtidskonst. Därför är det med stor glädje som vi inleder år 2020 med att visa historisk samtidskonst av Prismagruppen.

Prisma grundades år 1956 av sju konstnärer. På 1950-talet och i början av 1960-talet ordnade gruppen många grupputställningar. Medlemmarna var Yngve Bäck (1904-1990), Gösta Diehl (1899-1964), Ragnar Ekelund (1892-1960), Torger Enckell (1901-1991), Unto Pusa (1913-1973), Sigrid Schauman (1877-1979) och Sam Vanni (1908-1992). Alla var erfarna konstnärer med etablerade positioner på konstfältet. Deras konst uppfattades som internationell och intellektuell, vilket troligtvis berodde på att de alla verkade som konstkritiker, lärare och teoretiker inom olika institutioner. I större omfattning visades gruppens verk senast år 1986, då en minnesutställning ordnades i Helsingfors Konsthall.

Avsikten med Prisma var att introducera den internationella modernismen på den finländska samtidskonstens fält. De samtida talade om en modernistisk fransk färgkonst som ändå var mera måttfull än till exempel konkretismen. Gruppens konstnärer var samtliga mycket erfarna. Sigrid Schauman som var den enda kvinnliga medlemmen debuterade redan 1901. Prisma ordnade några vandringsutställningar, vilket innebar att samtidskonsten också syntes utanför Helsingfors. När den sista egentliga prismautställningen ordnades år 1970 hade vissa av konstnärerna redan gått bort och de övriga uppnått mogen ålder.

Prismas verksamhet kretsade i första hand kring att ordna grupputställningar. Förutom i Finland kunde gruppens verk ses bland annat i Sverige, Frankrike och Västtyskland. 1950-talets galleribrist var en viktig orsak till Prismas grundande. Det fanns nästan inga lämpliga utställningsutrymmen. I Elverket visas en samling verk av konstnärer med en lång karriär bakom sig. Helheten berättar om hur samarbetet mellan dessa konstnärer gav utrymme för ett mångsidigt konstnärligt uttryck. Prismagruppens konstnärer är inte stöpta i samma form. Deras färggranna och varierande verk talar för en pluralistisk och fri konst. Gruppen publicerade inga omfattande manifest och hade inte heller någon viss ideologi eller inriktning. Istället kämpade de för att var och en skulle ha konstnärlig frihet och möjlighet att uttrycka sig mångsidigt.

Utställningens verk kommer från Amos Rex, Kervo konstmuseums, Stiftelsen Pro Artibus, Åbo Akademis stiftelses och privatpersoners samlingar. Verken berättar om konstens närhistoria, men framhäver också medlemmarnas mångsidiga konstnärliga uttryck och de olika sidorna av gruppens omfattande konstnärliga kunskap.

FD Juha-Heikki Tihinen