Stefan Bremer, Mohammed, ur serien Den viktigaste bilden, 2015, fotografiserie.
Fotografen Stefan Bremers färgfotografi berättar om asylsökanden och deras viktigaste bilder. Detta fotografi hör till en större helhet med unga män. Männen håller alla upp sin mobilkamera och visar det enda de har kvar från det hem de tvingats lämna. Stefan Bremers arbete med asylsökande fick stor uppmärksamhet med utställningen Exodus i Glaspalatset i Helsingfors 2015. Bremer bestämde sig sedan för att fokusera på flyktingfrågor framöver för att kunna följa upp situationen. Bremer reste i flera års tid runt på flyktingförläggningar i Finland. Till en början försökte han främst ta fasta på den tryckande stämning som rådde på dessa centraler, men sedan började han fråga flyktingarna vilken den viktigaste bilden i deras mobiltelefon är. De flesta asylsökande visade först endast bilder från deras dramatiska flyktresor. Men Bremer berättar att efter en tid lade sig chocken och utbyttes mot en enorm längtan, och de ville de mer och mer visa bilder på sin mamma, sina barn eller vänner som blivit kvar i hemlandet. Mobiltelefonen fungerade som ett slags dagbok och minnesarkiv. Bremer tar på detta sätt fram männen som individer, inte den bild som massmedian vanligen ger. Hans verk visar att den viktigaste bilden är sällan en bra bild: den viktigaste bilden är fylld av minnen.
Muhammed (från Bagdad, Irak) som visas i denna bild har själv uttalat följande 2015: “Jag är pappa i en fem personers familj. Min fru och jag är dövstumma. Resan över havet var en mardröm. Jag lyckades i sista minuten rädda min äldsta dotter som utmattad föll över relingen i havet.”
Stefan Bremer (1953) är en av Finlands mest kända fotografer. Han har haft närmare tvåhundra soloutställningar sedan åttiotalet. Han har blivit känd för sina scener av Helsingfors nattliv, subkulturer och porträtt av rockmusiker. Bremer har också arbetat som pressfotograf bland annat för Suomen Kuvalehti.
Camilla Granbacka, curator